Dags att byta perspektiv

Men är Piratpartiet ett höger eller vänsterparti?” Det är en fråga som alla pirater har fått flera gånger och svaret är fortfarande ett enkelt Nej.

Karta över politiska partiers placering på två axlar

Politisk karta

Opassande har skrivit ett inlägg där hon utgår ifrån en bild baserad på politiska partiers sympatisörers placering på The Political Compass och förklarat lite hur det här hänger ihop. Läs hennes inlägg, det ger en god grund till att förstå piratpartiets placering i det politiska landskapet. Jag tänker inte gå in på om varje parti här är exakt placerat korrekt, det är irrelevant i sammanhanget. Se det som en koncept och inte en exakt vetenskap.

Problemet som Piratpartiet möter är alltså, enkelt förklarat, att samhällskunskapen dom flesta har med sig från skolan ser bara höger-vänster på den här skalan. Så för en med denna syn på världen står SD och PP nära varandra.

Med Opassandes modell så blir detta mer mångfacetterat och vi kan tydligt se att PP och SD är långt ifrån varandra, ja tom motpoler.

Men det som gör den inledande frågan så omöjlig för mig som pirat att svara på är att jag inte ser på frågorna såhär heller. Precis som den allmänna bilden är endimensionell är också min det. Där samhället vill se höger-vänster ser jag bara Auktoritär-Frihetlig. Jag ser en lika tillplattad bild som samhället i stort, men i min skala står partierna i, ungefär, den här ordningen: SD-FI-FP-KD-V-S-M-C-MP-PP. Detta är min verklighet. (Med reservation för hur korrekt partierna hamnat på kartan här ovanför.)

Det är dags att byta perspektiv och släppa en föråldrad syn på världen. Det handlar inte längre om kampen mellan rött och blått. Det handlar om kampen mellan brunt och lila!


Blogg100 – Oregelbundet liv, oregelbunden blogg

Jag vet inte riktigt vad fokuset är på min blogg eller mitt blogg100 just nu, eller, primärt att komma igång och skriva igen.

Jag skulle vilja skriva dräpande texter om varför ni borde rösta på piratpartiet. Men jag orkar inte lägga fokus där.

Jag skulle vilja skriva intelligenta texter om agila arbetsmetoder. Men den orken bränner jag på jobbet.

Jag vill inte skriva om hur jag trevande försöker hålla ihop mig och mitt liv just nu. Men det är det som snurrar i mitt huvud, så det är det ni får höra.

Jag skulle gå till psykologen idag, jag var noga att hålla koll på klockan så jag skulle komma iväg.

Jag kom iväg i tid, jag var där 8 minuter innan min tid. Nöjd, jag skulle inte missa tiden.

Jag börjar undra 20 minuter senare varför psykologen inte har hämtat mig, så jag ringer på deras klocka.

Jag får veta att jag mycket riktigt har en tid, men om en vecka.

Jag blir road och oroad. Road över att jag är i så god tid, oroad över att jag börjar tappa sammanhangen helt. Sa hen jag bokade tiden hos nästa vecka eller nästnästa? Jag är säker på nästa, men… kan jag lita på mig?

Jag vet inte om jag håller på att tappa tråden helt…

Jag har börjat varje stycke med ordet jag.


Att hålla uppe bloggandet

Det var svårare än jag trodde, nionde dagen och jag har redan missat två gånger. Jag gör annat. Framförallt så mår jag dåligt, vilket ni har sett i dom tidigare inläggen.

Det här inlägget blir mer en placeholder, jag har iaf skrivit idag. Det här blev inte ett broken window.


En dag hemma

Idag har jag valt att kompa ut från jobbet och stanna hemma. Caspian och Emma har åkt till svärföräldrarna och hälsat på och jag går omkring å städar lite, tvättar lite. Nu funderar jag mest på om jag ska bada eller basta. Det lutar åt badet just nu faktiskt….

Fem/Sex grader ute men rent definitionsmässigt kan det inte bli vår förrän på Söndag eller måndag, eller, på Söndag eller måndag så vet vi om det har varit vår en vecka. Krånglig definition det där kan jag tycka. Det är fantastiskt väder ute iaf och jag funderar på att ta en liten omväg när jag ska gå och handla.

Tänker ganska mycket på vad som föranlett att jag mådde så dåligt, mycket tankar att hantera men jag känner mig väldigt säker på att jag börjar förstå det. Får se vad psykologen säger på onsdag också.

Lugnt och skönt dagar som dessa.


Femte blogg100

Det är den sjätte idag, vilket betyder att jag missade igår. Det är jag inte så förvånad över egentligen, med tanke på att jag precis skrev tid på jobbet och har jobbat nästan 42 timmar den här veckan. Det är Torsdag. Jag kommer att kompa ut fredagen dock och ta det lugnt.

Vi har haft det kaotiskt på jobbet, men ur kaos kommer förhoppningsvis något gott. Jag har om inte annat lärt mig massor den senaste veckan, bland annat att jag inte klarar av att stressa ner.

Det här är relaterat till mitt inlägg om Ångest, då det var en av anledningarna till att jag bröt ihop. All stress. Det blir förhoppningsvis bättre, om inte annat så har jag tid hos psykolog på Onsdag.

Nu ska jag ta mig en whisky och sen blir det nog att sova.


Varför håller du på Luleå Hockey?

Jag har fått svara på frågan så många gånger nu, att jag kanske ska ordna så jag har en länk att ge nästa gång jag får frågan. Det är egentligen ganska enkelt, dom är helt enkelt det bästa laget! Men hur jag kom att inse det, är en aning om än inte mycket, längre.

När jag gick i mellanstadiet var Hockeykort det hetaste, bäst var såklart NHL men även Elitseriens kort var populära och självklart skulle man ha ett favoritlag att hålla på. Hur det kom sig att jag valde Oilers på andra sidan pölen, ja, det minns jag inte. Men hur det gick till när jag valde Luleå det kommer jag iaf ihåg.

Jag var inte intresserad av hockey egentligen, men ska man välja ett lag gäller det att göra det noggrannt så jag tittade på all hockey jag kunde komma över och på den här tiden (Första hälften av 90-talet) så var Luleå det lag som spelade bäst fysisk hockey och det är nånting som jag uppskattade och fortfarande uppskattar. Spelare som Holmström och Renberg drog till sig mitt intresse väldigt enkelt.

Där tändes Lulehjärtat i den här surjämten, och det brinner än idag. I fiendeland. :)

Åsså har vi förstås det här av hjälten Myllys.

Detta var mitt fjärde inlägg i Blogg100, på dagen 30 år efter att Luleå tog steget in i Elitserien.


Blogg100 – Ångest

Tredje dagen på blogg 100 utmaningen och första dagen jag var nära att missa inlägget. Jag har tillbringat en stor del av kvällen sovandes, innan dess grät jag. Det är det jag hunnit med efter middag idag.

Jag lider av panikångest, ibland knyter kroppen ihop sig, jag slutar funka, kroppen varvar upp och jag blir mer eller mindre inkapabel att göra något. Idag är dessutom första gången jag inte har kännt att Atarax, min medicin, har hjälpt. Den gjorde nog det, men jag var så djupt nere. Fast utan tabletten hade jag nog fortfarande gråtit där jag nu sov, återfick lite kontroll. Jag kunde hjälpligt bistå att ta hand om pojken och även natta honom.

Jag är glad att vi har fått pojken så lättsövd, för då kunde jag göra någon nytta trots tablett och ångest.

Ångest är svårt att prata om för många, men jag har haft lätt att prata om det mesta sedan jag blev vuxen. Det är en mekanism för mig att hantera saker, det gör mig även vansinnigt dålig på att hantera hemligheter.

Intelligens och Ångest samkorrellerar, jag tror att det har att göra med att intelligenta gärna vrider och vänder på problem. Vi kan inte släppa saker och gå vidare lika lätt. I alla fall inte jag. Jag tror att det även gäller andra, men jag vet inte.

Det här inlägget är inte så sammanhängande, jag blir lite seg i skallen av tabletten….

 

Dag 3 av 100. Klart.


Blogg100 – Dag 2

Ett krig håller på att bryta ut kring hörnet och som alltid vill folk förenkla situationen. Det är lätt att bestämma sig för att den andra sidan är god, om man anser att den andra är ond. Så när den homofobe fascisten Putin angriper Krim i Ukraina så är det lätt att anta att det där bor ”goda” människor. Men läser man lite mer så blir situationen lite bökigare.

I Ukraina har nämligen ett nazistiskt antiryskt parti tagit sig in i regeringen. Man har fått bl.a. försvarsministerposten…. Krim har 52% etniska ryssar.

Det görs många liknelser med Hitler och Nazityskland nu, ”Good guy hitler waited five years after his olympic games before he invaded Ukraine.” bl.a.. Men ska vi ta en vanlig fråga som ställs om omvärldens agerande när Hitler började med ”den slutgiltiga lösningen”; Hur kunde omvärlden inte agera? Ska vi ställa den om Krim? Om dom nazister som har regeringsmakt i Ukraina? Kan det vara så att den fascistiske homofoben förhindrade att ryssar i Krim utsattes för en slutgiltig lösning?

Förändrar det att det Putin gjort är folkrättsvidrigt? Nej.

Förändrar det att Putin är en hycklande hög av dubbelmoral? Nej.

Förändrar det att Putin är fascistisk homofob? Nej.

Men kanske, kanske, förändrade det framtidsutsikterna för 52% av Krims befolkning…

Saker är sällan svarta eller vita.


Att börja blogga. Igen. Blogg100 – 1.

Ser att det ska starta en blogg100 igen. Tänker att det kan bli ett bra tillfälle att väcka upp bloggandet från slummern igen. Vad kommer jag blogga om dom nästa hundra dagarna då? Det blir väl om livet? Om sonen Caspian, om min fru Emma och om mitt jobb på Tieto.

Vem är då jag för dig som är ny här? Ja, pappa framförallt. Och Make. Det är dom två viktigaste sakerna, men ändå två saker jag känner mig dålig på. Jag lider av panikångest och har lidit av depressioner ofta i mitt liv.

Jag jobbar som systemutvecklare på Tieto, utvecklar administrationssystem för skolor. Jag har just nu även den roliga rollen som scrummaster, väldigt intressant då Lean och Agile är två saker som ligger mig varmt om hjärtat.

Jag är piratpartiest, medlem i republikanska föreningen, oorganiserad ateist, mensan, scait och lajvare. Jag hoppas jag hinner berätta mer om alla dessa saker under dessa 100 dagar. :)

Så, bara 99 dagar kvar då… :)

 


Kyrkovalet 2013

Jag kommer inte att rösta imorgon. Men jag hoppas att du gör det.

Varför bryr jag mig, som ateist, om att du röstar och framförallt om hur du röstar i ett val i en förening jag inte är med i? Därför att utfallet påverkar människor jag bryr mig om.

Min fru är medlem och troende. Min son kommer att träffa på kyrkan dels genom henne och dels genom att den genomsyrar samhället. Jag har vänner som jobbar som diakoner och präster alternativt studerar till detsamma. Jag har vänner som jobbar åt kyrkan i olika befattningar. Kyrkan genomsyrar samhället. Alldeles oavsett vad jag tycker om detta är det det faktum vi står inför idag och måste hantera imorgon!

Jag har inför valet imorgon sett propaganda från tre organisationer som ställer upp i valet, jag tänker diskutera dessa en efter en.

  • Sverigedemokraterna.
    SD tänker, enligt egen utsago, använda kyrkovalet som en språngbräda inför riksdagsvalet nästa år. Troligen även EP-valet däremellan. SD vill att kyrkan ska sluta gömma flyktingar och sluta hjälpa till vid invandring. SDs vill helt enkelt att även kyrkorna ska bli inpyrda i deras främlingsfientliga anda. Skulle jag med gott samvete kunna släppa iväg min son till en kyrka i en församling som styrs av rasister?`Nej.
  • Frimodig kyrka
    Frimodig kyrka är inte partipolitiskt. Det ska dom ha credd för. Att dom vill ge kvinnoprästmotståndarna fritt spelrum i kyrkan igen gör däremot att jag blir mer än lite avogt inställda. Att dom även är emot enkönade äktenskap är något som gör att dom stinker i mina ögon. Jag har en vän som läser till präst, hon är kvinna. En röst på Frimodig kyrka är en röst på ett dåligt arbetsklimat för henne. Jag har även kristna vänner som är homosexuella, Kyrkan hade inga problem med att jag som ateist gifte mig där men Frimodig kyrka vill att dom inte ska få gifta sig där? Jag tycker det är bakvänt.
  • Socialdemokraterna
    Man skrev i annonsen jag såg ”Ett första steg mot regeringsskifte”. Jag har inga massor emot S, men tycker verkligen inte att det är respektfullt mot kyrkan att använda det bara som ett maktinstrument. Visa lite respekt för fan.

Jag har inte kollat på övriga alternativ alls. Men jag tycker du ska rösta om du fortfarande är medlem. Jag tycker dessutom att du ska rösta på nått annat än dom två översta alternativen jag listade här. Vilket, ja, ägna kvällen åt att läsa valmanifest och bestäm dig, imorgon tar du ditt röstkort och går iväg och gör din plikt. Att stoppa främlingsfientlighet, att motarbeta kvinnoprästmotståndarna och att motarbeta hbtq-hatarna. Gör det inte för min skull, gör det för min sons skull och för mina kristna vänners skull.


Next page »